Satisfy my soul
Ligger i sängen och lyssnar lite på Bob Marleys album Legend. Det är nog det bästa albumet som gjorts i musikhistorien. Jag älskar det albumet och helt plötsligt är jag inne på låten Satisfy my soul. Och jag började fundera, blir jag aldrig nöjd? Min själ är aldrig nöjd känns det som, det är som om den väntar på något. Jag vet inte vad, jag liksom letar alternativ men inget tillfredställer sinnet och själen.
Hela den här Au Pair grejen, jag vet inte alltså. Jag vill ge det en chans. Men samtidigt tänker jag om jag vill till Norge och "tjäna" pengar som alla gör där borta. Men vill jag det? Vill jag lägga ner ½-1 år på att bara jobba och få pengar och sen då? Jag har jobbat fram tills nu, jag vill göra något med mitt liv. Jag vill studera, skaffa en utbildning, vara självständig, hitta kärleken, leva, vara oberoende. Smaka på livet, smacka med läpparna och säga mmmmm med en njutning i rösten.
Jag vet inte vad jag vill.. Ibland undrar jag ifall jag bara få något i skallen och ska göra så mycket, men i sjävla verket är det mer av en fantasi än en verklighet, det är aldrig likadant. Samtidigt är det så tråkigt att vara realistisk, det är negativt på ett sätt ibland. Men för mig är nog verklighet lättare att tackla än att bli besviken av den underbara fantasin.
Nä usch, jag är så himla emotionell idag. Det är nog mycket med det som har hänt i Norge. Varje gång jag läser något om det så blir jag tårögd och fylls av vemod, det vrider sig i magen på mig och illamåendet svämmar över mig. Jag kan inte ens tänka mig vad dom som överlevde går igenom, dom har en lång väg framför sig. Jag gick till kyrkan idag och tände lite ljus, det var så skönt. Det var så underbart skönt. Tystnaden var alldeles, exceptionell. Ska gå fler gånger.
Men nu blir det en date med John Blund.
Hela den här Au Pair grejen, jag vet inte alltså. Jag vill ge det en chans. Men samtidigt tänker jag om jag vill till Norge och "tjäna" pengar som alla gör där borta. Men vill jag det? Vill jag lägga ner ½-1 år på att bara jobba och få pengar och sen då? Jag har jobbat fram tills nu, jag vill göra något med mitt liv. Jag vill studera, skaffa en utbildning, vara självständig, hitta kärleken, leva, vara oberoende. Smaka på livet, smacka med läpparna och säga mmmmm med en njutning i rösten.
Jag vet inte vad jag vill.. Ibland undrar jag ifall jag bara få något i skallen och ska göra så mycket, men i sjävla verket är det mer av en fantasi än en verklighet, det är aldrig likadant. Samtidigt är det så tråkigt att vara realistisk, det är negativt på ett sätt ibland. Men för mig är nog verklighet lättare att tackla än att bli besviken av den underbara fantasin.
Nä usch, jag är så himla emotionell idag. Det är nog mycket med det som har hänt i Norge. Varje gång jag läser något om det så blir jag tårögd och fylls av vemod, det vrider sig i magen på mig och illamåendet svämmar över mig. Jag kan inte ens tänka mig vad dom som överlevde går igenom, dom har en lång väg framför sig. Jag gick till kyrkan idag och tände lite ljus, det var så skönt. Det var så underbart skönt. Tystnaden var alldeles, exceptionell. Ska gå fler gånger.
Men nu blir det en date med John Blund.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Hejsan! Det är samma sak här med mig med. Jag tänker fram och tillbaka om jag gör rätt?, Jag har inte sökt vidare till någon utbildning eller hittat ett jobb som jag har velat ha mer i mitt liv så det gäller bara att ha tålamod:)
Trackback
